Här följer något som kan inordnas under samlingsnamnet "dikter" om man är lite positiv...
En variant på den hyggligt kända dikten "Tomten"
Journattstimmans hets är svår
Kniven den gnistra och glimma
Jourlaget ej sova får
Nu på nattens sena timma
Nattvakten av nyfikenhet på op väst snoka
Skakar på huvet "dom är f.n inte kloka!"
Urolog-jouren sitter hemma och putsar staken
Endast Kirurgen vill vara vaken
Står där så nöjd med kniven höjd
Grön mot allt det röda
Konstaterar att han är helt förnöjd
"Vilket kanonsätt att skaffa sig sin föda"
Tittar mot klockan - tjugofem över två
"Vad livet är härligt ändå!
Han Grubblar dock medan han på klockan ser
Hur ska han få lov att Operera mer?
Operationen är slut och allting blir tyst
Kirurgen med tunga steg från operation går
Av sköna operationsljud hörs ej längre ett knyst
Han drömmer om öppna, vätskande sår
kanske det går, om jag tigger och ber
Till Opsyster, den ömma
Att få göra ett par ERCP´r
För att det värsta skär-abstinensen glömma
Han tar sig en lov inpå avdelning fem
Oftast känner han sig där nöjder
Hittar en patient som ej skickats hem
Men titta! vilka hemorrojder
Kastar sig över datorn . operation står "empty"
Skriver i Provisio en anmälan med fart
Ringer operation på 18050
Önskad tid för opstart - Omedelbart!
En arg narkossyster sade med skärpa i sin röst
Fethaja att Det inte blir någon sövning
Jag tänker krama kudden som tröst
Du får klara dig med lokalbedövning
Opsyster mot soffan önskar ila
Trött gör hon en markering
Jag vill bara min lekamen få vila
Vill du i något skära, gäller självservering
Journattstimmans stillhet är svår
Kniven har slutat att glimma
Kirurgen på salen ensam står
I denna arla morgontimma
Jourpersonalen sover sött
Patienten inte skuren i baken
I korridorerna är allt dött
Endast kirurgen vill vara vaken
Ännu några varianter löst baserade på "Tomten". Idén till följande små massakrer på diverse yrkesgrupper snodde jag från Internet...
10 små doktorer
Vänerstrandens vind är rå, 10 röntgendoktorer till jobbet gå
Från parkeringen traskade de fram, för att till sina datorer nå fram
I Älven föll en av dom. Sjönk som en sten och omkom.
Nio doktorer från personalingången ila. Snabba som illrar, utan att vila.
En stannade i källarkulverten för att smygröka. Detta är något ni inte själva skall försöka.
Såg inte bensindunken som där stod. Blevo till aska när elden avtog.
Åtta doktorer nådde säkerheten. På avdelningen de skötte hela härligheten.
Med snabba fingrar de på sina tangenter knappa. Ystra som föl , de vägrade slappa
En spilld kopp kaffe uppå en terminal. Grillade doktorn under stora kval.
Sju duktiga doktorer skötte sig bra. Allting gick bra – det var en schysst dag.En skulle kolla att CT-n var ren. Kröp in i den själv, med allt utom sina ben.
Apparaten var felinställd – det måste jag berätta. En bamsedos strålning skickade honom till livet efter detta.
Sex specialiserade doktorer skulle sig bredda. Blev sända till ultraljud, men de var inte rädda.
Vad kan hända, sa dom till varandra. Där i mörkret fanns ju inga andra.
Med felaktig inställning på riktning och styrka. Brända Gonader osade sedan i kista och kyrka.
Fem flinka doktorer gillade intervention. Att manipulera ledare och katetrar var deras passion.
På labbet de sken som små solar. Inget kunde få dem att sitta på stolar.
En ledare i spänn oförsiktigt lossades. Träffade ögat som fullständigt krossades.
Fyra trötta doktorer placerades på MR en dag. Över detta de inte jublade, men chefens ord var lag.
De mindes inte riktigt hur det var med magneten. Det var något med att ingen metall ha i närheten.
Men av detta de inte tillräckligt oroades. Av en syrgasflaska doktorn fullständigt mosades.
Tre snarstuckna doktorer på systrarna skrek. Hur bilderna skulle tas – det var ingen lek.
När diskussionen var slut hade en doktor vunnit. Utan denna vinst hade han inte på krogen hunnit.
En syster maskerad tålde ej kritik. Spetsade doktorns drink och så blev han ett lik.
Ett par små doktorer på livet var trötta. Orespekterade, irriterade, fattiga och nötta.
En rotade i ett gammalt förråd. Hittade några grejer utan att ana oråd.
En flaska var felmärkt, läkarsprit det stod. Drack framkallningsvätska, och av detta kokade hans blod.
En ensam doktor satt och läste vid skrivbordet. I mörkret han lyste – ingen lampa behövdes för att se ordet.
Han tyckte allt var ganska bra. Medarbetare – vad var de att ha?
Han skulle nog för denna arbetsbelastning stå pall. Tyvärr hade han fel – han dog av cellsönderfall.
Landstingets ledning av detta bekymrades. Inga doktorer kvar, kanske kvaliteten försämrades?
Vem skulle nu ta skit ifrån många, och svara på remisser oklara, bizzarra och långa?
Men vips var det någon som reste sig och sa - ”Men grabbar, verksamheten blir ju billigare - Hurra!”
10 Rektorer
Höstnattens mörker på morgonen är kvar. tio rektorer till jobbet cykeln tar.
Cyklar där glatt längst Bolidvägen fram. Tänker på helgens tjo, tjim och glam.
Plötsligt där kommer 72 ton malmlastbil. Resterna under framhjulet ryms lätt i en sil.
Nio rektorer når sin skola med glans. Denna arbetsdag kommer att gå som en dans.
Till kaffeautomaten styrs deras steg. För att orka med dagen och för att inte vara feg.
En trycker på knappen” Kaffe extra stark”. Luckan flyger upp likt en jätte-hästspark.
Åtta strikta rektorer skulle en elev diciplinera. Av hans ofog – det skulle ej bli flera.
Efter ett samtal och mycket förmaning. Eleven gick hem och rektorn hade ingen aning.
Att elevens storebror efter detta log – och med sig Hells Angels till rektorn tog.
Sju krassliga rektorer i ett mögelhus satt. Situationen blev värre för varje natt.
Alla satt de och hosta och nyste. Sporerna små – de blev större och myste.
Skyddsombudet, han sa bara ack, ack. Rektorn hon dog i en astma-attack.
Sex Trogna rektorer trodde dom satt säkert på sin stol. Det värsta som hände var väl ett veck på deras kjol.
Utan att ana att katastrofen den vänta. Likt en massiv höjning av riksbankens ränta.
Ett plötsligt muller och blinkningar i ljuset. En lavin från Vitberget krossade hela huset.
Fem produktiva rektorer papper skulle skriva. av dessa sedan man skulle kopiera en driva.
på expeditionen, i hörnet, maskinen den stod. En kopieringsapparat – oj vad den drog.
I inmatningsvalsen fingret hakade fast. Apparatens hölje bestod sedan av blodig plast.
Fyra IT-fientliga rektorer de svor inför varje öra. Att aldrig med IT-avdelningen ha att göra.
Inkopplig av en ny dator man skulle göra. Rektorn gjorde det själv – hon på varningar vägrade höra.
Att det bara var att rätt kabel taga. Vips blev hon bränd till en krispig flaga.
Tre nymodiga rektorer traditioner skulle ändra. Och ersätta de vanligaste med några andra.
Jul skulle bort. påsk likså. Midsommar, pingst och nyår – jaha vadå?
Detta de tyckte var deras jobb. Lynchades raskt av en rasande mobb.
Två tunga rektorer blev trött på sin stol. Den sjönk alltid ohop -då var man ej cool.
En händig vaktmästare ordnade detta. Med en bamsefjäder och svets som gav ansenlig hetta.
Tyvärr blev metallen alldeles för het. Rektorn sköts genom taket som en raket.
En ensam rektor skådade ut. Över tomma stolar – alla hennes kollegor var slut.
Alla hade försvunnit på konstiga sätt. Det tyckte hon var kusligt – rätt och slätt.
Att dö på sin post det verkade vara tradition. Skit i det sa hon och gick i pension.
Tio små systrar
Höstmörkrets fukt är svår, tio små systrar till jobbet gå
Parkeringsplatsen, mörk och blöt. Döljer där en fallen nöt.
På den sätter hon klacken. Bryter sedan nacken.
Nio små systrar i eftermiddagstimma, utav hopp – inte en strimma
Ett elfel på kortläsaren, ger 3-fas till användaren
Kortet smälter liksom handen. Se där flyger livsanden.
Åtta små systrar ska klä om till grönt. Äntligen, det ska bli skönt
Källarens klädskåp är ej fästa. Besparingsskäl som det mesta.
Faller över syster arm. Blodig pöl under plåtdörrens karm.
Sju tärda systrar gick i strejk. Härligt – nu får vi ett brejk!
I paddlarstugan åts det kakor, bakade av mången makor
Kranskärlet blev av detta för skört. Pang, hjärtinfarkt, sen var det kört
Sex arga systrar sa att nu får det vara nog. Vi har fått tillräckligt av vårat knog.
Till Norge en reste för pengarnas skull. Nu ska jag ha en lusekofta, sill och Gull!
Kom bara halvvägs, o nej! - En lavin krossade bussen så hon liknade Pastej.
Fem glada systrar tog tag i sitt jobb. Sticka patienter Utan en chans att få nobb!
I en behållare lömskt den låg. En smutsig spets - det är inget båg
Körd in i handen och systern om den höll – Fick en stygg sjukdom och av armen föll
Fyra skeptiska systrar satt ner på APT. Mer snack igen – så var det med de.
En av dom satt och lutade på stolen. Trött och sliten, längtade efter solen.
Mitt under detta prat enligt mall – Tappade hon sin livslust och dog knall och fall.
Tre Ambitiösa systrar ville så väl. Utveckla vården- det var deras skäl
Mången projekt de drogo igång – ville att arbetet skulle ske med sång
Tyvärr var det många som sig mot detta vände, Hängde upp henne i en repände.
Två stackars systrar bytte arbetsplats. Gick in till IVA för att där ta ny sats
På vägen dithän, ut från operation. Stod en skinnfåtölj som var mångas passion
Hon satt där en dag i lugn och ro. Kördes över av en sjukhussäng och det blev K O.
En ensam syster det nu var kvar. Ensam hon satt med administrativt ansvar.
Hela sin dag papper hon vände. Ni anar att detta tar med förskräckelse ände.
Hon visste att hon hade sin tjänst på nåder. Pennan slant rakt i hennes halspulsåder.
Nu utan systrar landstinget plötsligt var. Inte en enda av dom fanns ju kvar.
Landstingets ledning om det resonera. Över vem ska vi nu chefa och domdera?
Till slut sa dom – Vi har inget val. Sälj hela skiten på en jättebazar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar